Introduction

El Pla, Berga, and Sant Martí (Barcelona) are, respectively, a town, a city, and a district of Barcelona. They are also the places of origin of the authors of the present paper. In recent years, we have seen the changes that have occurred in our society as a result of the arrival of immigrants. We wanted to see if the new languages affected street graffiti in any way. Unlike education or product labelling, graffiti is an aspect of everyday life that is not regulated by language policy.

Theoretical framework & contextualization

Nowadays, Catalonia is an autonomous community in the Spanish State. It is located in the north-east of the Iberian Peninsula and its official languages are Spanish, Catalan (the autochthonous language or llengua pròpia), and Aranese (also known as Occitan, the autochthonous language of the Val d’Aran area).

Figure 1: Knowledge of languages, 2013-2018

The above graph charts the knowledge of these languages in Catalonia (except Aranese since it’s not spoken in any of the chosen locations). Spanish is understood, spoken, read and written by almost the whole population. On the other hand, Catalan is understood by almost everybody, spoken by 80% of people, read by almost the same percentage, and written by 65%.

El Pla: El Pla de Santa Maria is a small town located in the Alt Camp comarca, in the Camp de Tarragona zone. According to the data provided by the City Hall, El Pla has 2,375 inhabitants, of which 202 were born in a foreign country. They represent 8.51% of the total population. The data also lists the most prevalent countries of origin: Morocco, Romania, Gambia, Senegal, Cuba, Italy, Colombia, Poland, Portugal, Honduras, and China.We collected demographic data about each place in order to compare them and to understand the social context of each location:

Berga: Berga is a small city and the capital of the Berguedà comarca, in Central Catalonia. According to Idescat, the Institute of Statistics of Catalonia, Berga had a population of 16,494 inhabitants in 2019, of which 2,603 were born in a foreign country. They represent 12.51% of the total population. Unfortunately, the City Hall did not have any data available these people’s origin, so we used the data for the whole area, or “comarca”, instead. The main countries of origin are Morocco, Romania, Venezuela, Colombia, Honduras, Poland, Pakistan, China, Georgia, the Dominican Republic, Ecuador, Italy, and Argentina.

Sant Martí: Sant Martí is one of the 10 districts of Barcelona, the capital of Catalonia. According to Idescat, the population of Sant Martí in 2019 was 238,315 and 18.45% of the inhabitants (44,000) were born in a foreign country. The most common countries of origin within this population are: Italy, China, Pakistan, Morocco, France, Russia, Colombia, Peru, Venezuela, Romania, Argentina, Ukraine, and Bolivia

Methodology

To carry out the project, we observed our surroundings during 15 days. We documented all the graffiti we found in El Pla, Berga, and Sant Martí, and gathered a corpus of 175 graffiti. To analyse this corpus, we have classified the wall writings by language. The majority were written in Catalan, Spanish, and English. We found only one case in Italian. Furthermore, we have taken into account that in some cases – mostly when authors omitted the accents – graffiti in Catalan and Spanish became homographs.

Figure 2: A Catalan graffiti in El Pla

Figure 3: A Spanish graffiti in El Pla

Results

El Pla: In El Pla we found 57 graffiti. More than half, 31 or 54,29%, are written in Catalan; more than a quarter, 16 or 28,7% in Spanish; 7 or 12,28% are Catalan and Spanish homographs, and 3 or 5,26% are in English.

Berga: In Berga’s corpus we gathered 71 graffiti, of which 47 (66,2%) are in Catalan, and 7 (8,45%) are in Spanish. We found a total of 9 wall paintings that are Catalan and Spanish homographs, and another 9 in English. Each of these represents 12,68% of the total amount. There’s no graffiti in any other language.

Sant Martí: We found a total of 47 graffiti in Sant Martí. 21, almost 45%, are in Catalan. In both English and Spanish there are 9 wall drawings, representing each 20% out of the total. There are 7 Catalan and Spanish homographs, and one graffiti written in Italian.

Discussion

At first, we thought the immigrants’ languages would be represented in the wall paintings, but almost all of them were written in Catalan or Spanish. After discussing this with the members of the Eutopia Learning Unit “Multilingualism and Diversity”, we’ve come to the conclusion that the choice of language may be related to the reason for graffiti. Graffiti are often written to express disagreement with the current political situation, and the message they convey aims to have an impact. It may not achieve its goals if it’s written in a language that is not spoken in the area. All in all, graffiti are just one of many fields where language is closely connected with society.

Conclusion

We can see that the most represented languages are the official ones (Catalan and Spanish), followed by English, which we suppose is used as a lingua franca. The graffiti in Spanish or the homographs can represent the immigration from Spanish-speaking countries. Aside from that there isn’t any other language represented, except a single isolated case of Italian in Sant Martí, which has a high percentage of Italian population.

Even though we have seen in the graph that Catalan is not the most spoken language, written, read, or understood language, it is the one we find most often in the graffiti of all three locations.

Finally, we’ve observed that the size of the analysed area doesn’t have any impact on the representation of the immigration languages.

In conclusion, we can affirm that almost all graffiti are written in the local languages, which are Catalan and Spanish. Therefore, in this field, there’s no representation of the real linguistic situation of our surroundings: multilingualism.

References

Cru, Josep et al. (2014). The Management of Multilingualism in Urban Settings. Barcelona: Linguapax International.

Government of Catalonia (2020). Language Policy Report 2018. Government of Catalonia, Ministry of Culture.

Gorter, Durk (2013). “Linguistic Landscapes in a Multilingual World”. Annual Review of Applied Linguistics, 33, pp. 190-212. doi:10.1017/S0267190513000020

Idescat. Institute of Statistics of Catalonia. [online]. https://www.idescat.cat/. [Retrieved: 18 November 2020].

---

Introduction

Catalonia is an Autonomous Community in northeast Spain with a population of approximately 7 500 000 inhabitants. It is regarded as one of the Spanish areas that has the most diverse population, as people from around the world live together in a civilized way, respecting each other’s cultures. To obtain a variety of results, we chose three areas where the type of immigration and the spoken language vary considerably. To have a more personal and human study, each member of the group analysed the city where they live their daily life.

In this blog, the linguistic landscape of the capital Barcelona is analysed, without forgetting that it is where most of the international immigration is concentrated. Another area investigated is located in the centre of the Catalan community: Manresa, a city with much fewer inhabitants but with a totally different linguistic landscape. The last area corresponds to a small summer city called Gavà that has a totally different economic and social influence in relation to immigration.

Theoretical framework

According to the Coordinator of Associations for the Catalan language (2016), “in Catalonia, we have decided not to build ghettos. Neither of languages nor of the people who speak them. Sometimes it is not easy that the urban distribution favours the mixture and the contact of some and others. Often because more peripheral or older areas are more economically accessible. However, it is quite feasible that in these same populations there are municipal and social initiatives that promote contact between the different languages, their coexistence and participation in community projects and activities.”

Contextualization

• Manresa

Manresa is the municipality and capital of central Catalonia, specifically the region of Bages. It is located 65km away from Barcelona and according to the latest update, it has a population of 78 245. Manresa is known as the heart of Catalonia due to its central position and its important communication hub. The city stands out for many things: its great history, its historical and religious legends, as well as many examples of medieval architecture, like the La Seu Cathedral.

• Gavà Mar

The second area analysed was Gavà Mar, and more specifically the neighbourhood el Camí de la Pineda. Gavà Mar is the maritime part of the municipality of Gavà, in the region of the Baix Llobregat. The "Pineda de Gavà", the alternative name for "Gavà Mar", refers to the strip of urbanized land, located next to the beach, under a pine forest, on the seafront of the Gavà municipal area.

To contextualise the linguistic landscape below, we will show the immigration data of Gavà. First of all, Gavà is divided into 5 districts, numbered from 1 to 5. The area of Gavà Mar and, more specifically, the neighbourhood mentioned above, are located in district 1, which is why the data we will show below is mainly focused on the first district. The map below shows the municipality of Gavà divided into districts. District 1 is the one in red.

Here you can find a map with the neighbourhoods of Gavà: http://continguts.intra.gavaciutat.net/documents/1694232/1606226/barrisgava.pdf

• Barcelona

The last area we are going to analyse is located in Barcelona, Catalonia. The city of Barcelona is surrounded by the Besòs river and stretches up to the Collserola mountain range. The city is 101.35 km² and it is one of the most visited tourist destinations internationally. In addition, Barcelona stands out for many things, among them: its history, its culture, its modernity, but above all, for its diversity.

Methodology

Each member of the team observed the area where they live in for 15 days (1/1/2021 - 15/1/2021). We took notes of the linguistic landscape around us: the languages we heard and how often we heard them. After collecting data, we tried to compare the results of our findings with the immigration data from our neighbourhood, in order to find an explanation for the information we had collected about languages. Then, we tried to establish a relationship between both data (immigration and observation) and attempted to find reasons for these phenomena. Finally, we analysed the reasons for these linguistic differences between these three areas and drew relevant conclusions.

Analysis of the linguistic landscapes

• Manresa

Manresa has been a common destination for many immigrant groups in recent decades. In fact, there has been a growth in immigration that has affected the linguistic landscape of the city. Different nationalities cohabit together, but the most prevalent nationality is Moroccan, making up 46,58% of Manresa’s population. The second most important community is the Romanian one, making up 9,22% of the population. In lower percentages, there are also people from China, Senegal, and South America.

Morocco → 46,58%,

Romanian → 9,22%,

Chinese → 4,24%,

Senegalese → 3,76%,

South American → 10%, etc.

Moroccan/Arab immigration is concentrated mainly in the following neighbourhoods: Barri Antic, Escodines, Centre Passeig, C/ VIC, Pl. Catalunya, and Valldaura. Like all other cities, Manresa is also divided into districts or neighbourhoods. It has been observed that most Moroccans are concentrated in neighbourhoods of the city centre. In these central neighbourhoods, Arabic is very present. People use it as a main language of communication, because of many successful Arab businesses such as halal butcher’s shops, bazaars, etc. Even the information in these shops is presented in Arabic and not in Spanish or Catalan. In the same regions, though, Spanish is the second language spoken and Catalan is the least preferred one, because “apparently”, it is a bit difficult for most of Arab immigrants to learn it.

• Gavà Mar

We can see that in Gavà, out of 46,771 inhabitants, 4,892 are foreigners, and of these 4,892, 49.33% live in district 1. Thus, it would be logical to find a varied linguistic landscape in this area. Next, we will see from which countries this population mainly comes from, so that, later on, we can see if this data corresponds to the results of our observation.

There are people from many different countries in Gavà, so we wanted to highlight the 15 nationalities that are the most prominent as we think they may be the most relevant to our research. It should also be noted that the top five countries on the list are Morocco, Romania, Italy, Russia, and China. With this in mind, we will now analyse the results of our observations to see if they match this data.

According to the data collected, it would be expected that in the linguistic landscape observed we would find mainly the presence of languages such as Arabic, Romanian, Italian, Russian or Chinese. However, I mainly observed the presence of Russian and English, both among adults, and young people/children.

In the case of Russian, we can see that these findings are in line with the immigration data, since, as we can see in the table above, 84.04% of the Russian population of Gavà lives in District 1. It should also be noted that the Russian population in this area represents 11.56% of the total foreign population of the district.

In the case of the other important languages that can be found in this district, according to immigration, we have observed that the percentage of the population that is located in district 1 is much lower than the Russian one, and, therefore, we do not find as much presence of these languages.

Morocco → 9.8%.

Romania → 6.15%.

Italy → 8.29%

China → 3.94%

Looking at this data, we notice that the percentage of the Russian population is much higher than the other important nationalities in the area of Gavà. Therefore, these findings are consistent with the data observed.

However, as we have already mentioned, another language that is very present in this area is English. If we look at the immigration data, it is surprising that the United Kingdom, a country with English as an official language, appears in the twelfth position and represents only the 2.51% of the foreign population in the municipality of Gavà. From this 2.51%, it is true that the 80.49% is found in District 1. Even so, the population of the United Kingdom only represents 4.1% of the total foreign population of District 1. If we take into account other countries whose first language is English in District 1, with respect to the total foreign population, the percentages are even lower: 0.91% in the case of the United States and 0.37% in the case of Australia, for example. Even adding these three percentages up, we would not reach the same percentages observed in other languages such as the ones presented above (Morocco, Romania, etc.), which were not noticed during the observation.

In this way, and following the figures, we ask ourselves: how can it be that we have found such a large presence of English if the data affirm that the immigration rate is lower than that of other countries whose language we have not been able to hear in the area?

• Barcelona

Barcelona is so big that it was decided to limit the research area to the areas where the L1 subway line passes. The high rates of immigration in this area make us believe that there is a great variety of languages.

As we can observe in the table below, the main immigration origin is Italian, Chinese and Pakistani. Italian immigration has socio-political causes, whereas Pakistani and Chinese immigration is due to labour reasons.

Results and discussion

• Manresa

As we have seen, Arabic (especially Moroccan and Algerian dialects) is the largest foreign language spoken by the majority of immigrant groups in Manresa. The Romanian community also prefers to stay in the city centre of Manresa, and of course they communicate mainly in Romanian although their businesses are not visible here; they also use Spanish as almost their first language.

Catalan and Spanish, the official languages of the country, are also spoken in all these areas. It’s true, though, that these two are more present in other areas of the city and even in the centre due to the government institutions: the town hall, police stations, etc. The fact is that Catalan and Spanish are not used that much where immigrant communities are concentrated. Finally, in Manresa you can hear a lot of French nowadays because in the last years, many French students have settled in Manresa to study medicine or nursing; they have their own residences, their own bars, etc. Chinese, Senegalese, and other languages are also spoken, but not in large numbers.

• Gavà Mar

Results from the analysis above show that both the immigration and the observational data give evidence for the presence of Russian as one of the main languages of the area of Gavà Mar. After a deep investigation, we discovered that this is not an arbitrary fact. Some years ago, after Russia came out of the communist era, the Russian population decided to buy large mansions all along the coast of Spain, especially in Catalonia. The Russians, who had been repressed for many years and had a high purchasing power, decided to build big, luxurious and showy houses in areas like the one described above (Gavà Mar). For this reason, in this area we find all these types of homes, and businesses such as luxury real estate agencies that have the Russian population as a potential client and, therefore, put their signs in this language. It is an area where there are also many international or English schools such as the British College of Gavà or the British School of Barcelona, which are also directed to this population.

As for English, and to answer the question above, although it is true that the number of people coming from English speaking countries is not very large, it is important to remember that English is the international language. As we have seen in the previous section, Gavà Mar is a multicultural area. There are people from many different parts of the world and the easiest way for these people, who all speak different languages, to communicate is to use the lingua franca, which is English. Moreover, we also have to remember that many children living in this zone go to the international schools near the area and thus tend to communicate in English between themselves.

To conclude, we can say that, apart from Catalan and Spanish that are the main languages in Gavà and in the rest of Catalonia, the main foreign languages spoken here on the coast are Russian – due to the large number of Russian native speakers living here – and English – because it’s the international language.

• Barcelona

After looking at this table, we can see how in the areas where the L1 passes, there is in general more Chinese population. This is because both populations decided to settle in Barcelona to find a job. First came the Pakistanis, who settled around the L3 metro zones. The Chinese population arrived years later, and decided to follow the same pattern, settling in areas close to the L1. In this way, possible competition is avoided, as they tend to set up the same type of business.

Conclusions

We can see that, as we switch from one area to another in Catalonia, the languages spoken are completely different, and there is always a reason behind it. It is interesting to observe how, by moving only a few kilometres away, the use of languages can vary.

Starting with Gavà Mar, the most used languages are English and Russian, due to the fact that it is an international immigration area. Consequently, English is very important as it is used as a vehicular language. Secondly, in Manresa, the situation changes. The most used foreign language is Arabic, specifically the Moroccan dialect, and the reason for this is purely because this city has a very high rate of Moroccan immigration. The last area under analysis is the areas through which the L1 metro passes. In this case, the most used foreign language is Chinese, as Chinese immigrants have decided to settle in these areas for work-related matters.

References

Ajuntament de Gavà. (2012) Regidories de barri del municipi de Gavà. Retrieved from: http://continguts.intra.gavaciutat.net/documents/1694232/1606226/barrisgava.pdf

Ajuntament de Manresa. (2021). Retrieved from: https://www.manresa.cat

Barcelona.cat. (2019). Estadística i difusió de dades. Estadístiques demogràfiques: immigrants. Retrieved from: https://www.bcn.cat/estadistica/catala/dades/barris/tdemo/imi/nacn2019.htm

CAL. (2016). Diversitat lingüística a Catalunya: un valor i una oportunitat per al nostre futur. 1 d’abril 2021. Retrieved from: https://www.cal.cat/diversitat-linguistica-a-catalunya-un-valor-i-una-oportunitat-per-al-nostre-futur/

Chin, J; Ollé, M (s.d). Chinos: de la playa de Pequín al bar de abajo de casa. Barcelona metròpolis. Barcelona, Spain. Retrieved from: https://www.barcelona.cat/bcnmetropolis/2007-2017/es/dossier/xinesos-de-la-platja-de-pequin-al-bar-de-sota-de-casa/

Estruch Axmacher, M (s.d). La gran família pakistanesa. Barcelona metròpolis. Barcelona, Spain. Retrieved from: https://www.barcelona.cat/bcnmetropolis/2007-2017/dossier/la-gran-familia-pakistanesa/

Gavàinfo. (14 September 2019). Gavà Mar donde la renta es más alta y Ca n’Espinós la más baja, consulta la renta de tu calle. Gavàinfo. Retrieved from: https://gava.info/gava-mar-donde-la-renta-es-mas-alta-y-ca-nespinos-la-mas-baja-consulta-la-renta-de-tu-calle/

Institut d’Estadística de Catalunya. (2000-2019) Població estrangera per municipis. Barcelona, Spain. Retrieved from: https://www.idescat.cat/poblacioestrangera/?b=6

Oficines de registre. Contacte. Generalitat de Catalunya. (2021). Retrieved from: http://sac.gencat.cat/sacgencat/AppJava/registre.jsp?departament=19774&ambit=&comarca=&municipi=&cp=&cercar.x=40&cercar.y=5

---

Boken kommer!

En studie om hur flerspråkighet synliggörs i några offentliga rum i en mångkulturell stad

(Nyckelord: flerspråkighet, lingvistiska landskap, minoritetsspråk, majoritetsspråk, språkideologier, translanguaging)

Inledning och bakgrund

Enligt svenska språklagen (2009) är svenska huvudspråk i Sverige. Lagen framhäver dessutom både nationella och övriga minoriteters rättigheter till språk där det dock framgår att de nationella minoritetsspråken har mer omfattande rättigheter än de övriga, vilket bland annat kan innebära möjlighet till revitalisering. I denna uppsats undersöks hur svenska språklagen yttrar sig praktiken i en av Sveriges kommuner genom att titta på språkens plats i stadens offentliga rum.

På Umeå kommuns hemsida (https://www.umea.se/umeakommun.4.1821d6e811c67c7e79580004672.html) kan vi bland annat läsa att Umeå är en mångkulturell stad. Vid årsskiftet 2019/2020 hade Umeå 128 901 invånare varav drygt 14 600 personer var födda utomlands. Detta innebär att cirka 12 procent av Umeås befolkning kan ha ett eller fler språk än svenska som de använder sig av i vardagen. I tabellen nedan (Tabell 1) redovisas antalet nationaliteter som bor i Umeå:

Tabell 1: Statistik över antalet personer födda i olika länder som bor i Umeå (Källa: https://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/kommunfakta/statistikochanalyser/befolkning/utrikesfodda.4.7cd2414c121821b4919800025251.html)

Nationaliteter med fler än 100 personer som var folkbokförda i Umeå kommun den 31 december 2017.
Land	Antal
Finland	2 157
Irak	925
Iran	761
Somalia	662
Syrien	569
Afghanistan	472
Tyskland	464
Indien	427
Kina	419
Eritrea	408
Thailand	402
Norge	339
Ryssland	311
Etiopien	287
Storbritannien och Nordirland	250
Polen	234
USA	213
Bangladesh	180
Colombia	175
Pakistan	173
Sydkorea	173
Spanien	169
Sri Lanka	163
Libanon	132
Frankrike	131
Turkiet	130
Burundi	127
Chile	126
Filippinerna	122
Vietnam	120
Rumänien	109
Brasilien	102
Bosnien och Hercegovina	101
Övriga länder	3078
Totalt i kommunen	14611

Av tabellen framgår att den största gruppen som är födda utomlands kommer från Finland med 2 157 personer medan den minsta gruppen (med fler än 100 personer) kommer från Bosnien och Hercegovina med sammanlagt 101 personer. Av tabellen framkommer det även att det är ett antal nationaliteter i Umeå som består av grupper med färre än 100 personer (sammanlagt 3078 personer). Denna statistik leder omedelbart tankarna till frågor kring alla de språk som finns representerade i de ovannämnda grupperna och även dessa språks förhållande till svenska som huvudspråk. De som är födda i Finland talar bland annat finska, samiska eller finlandssvenska. Bara i den minsta gruppen i tabellen som kommer från Bosnien och Hercegovina används det till exempel tre språk: bosniska, kroatiska och serbiska medan personer födda i Afghanistan kan använda sig av dari, pashtu eller några andra av Afghanistans många språk bland annat uzbekiska och turkmenska.

Det är inte heller självklart att de som bor i Umeå men är födda i Indien (427 personer) talar enbart hindi och engelska utan även tamil, bengali, gujarati med mera. Detta gäller även de 925 personer från Irak som bor i Umeå; deras språk kan vara arabiska eller kurdiska om vi bara tittar på Iraks officiella språk vilket ändå inte ger oss en fullständig bild av alla språk som talas där. Med andra ord kan vi alltså inte få en komplett lista på de språk som talas i Umeå utifrån denna tabell samtidigt som en avsaknad av statistik innehållande sådana uppgifter leder till att vi får nöja oss med approximativa uppskattningar i detta fall.

Utöver ett (o)visst antal invandrarspråk som nämnts ovan har Sverige fem nationella minoritetsspråk, nämligen alla varieteter av samiska, finska, meänkieli, några varieteter av romani chib och jiddisch (minoritet.se). Umeå kommun (tillsammans med några andra kommuner i Sverige) tillhör samiskans, finskans och meänkielis förvaltningsområde vilket i praktiken innebär att de som har samiska, finska eller meänkieli som modersmål kan kräva att få använda sitt språk vid kontakt med myndigheter (minoritet.se).

I detta sammanhang blir det relevant att undersöka om Umeås språkliga mångfald beskriven ovan finns representerad i Umeås offentliga rum exempelvis på gator, torg eller bibliotek och på vilket sätt. Med tanke på att flerspråkighet snarare är ett vanligt tillstånd än undantag för en relativt stor del av oss som bor i Umeå men är födda i något annat land än Sverige eller har något annat modersmål än svenska borde vi undersöka hur detta avspeglas i vårt vardagliga liv. Denna fråga tillhör några av de frågor som behandlas inom forskningsområdet lingvistiska landskap (LL) vars ledande forskare Elana Shohamy påpekar att:

the presence (or absence) of specific language items, displayed in specific languages, in specific manner, sends direct and indirect messages with regard to the centrality versus marginality of certain languages in society. The display of language transmits symbolic messages as to the legitimacy, relevance, priority and standards of language and the people and groups they represent (Shohamy, 2006:110).

Med andra ord handlar lingvistiska landskap om hur olika språk, rent visuellt, finns presenterade i det offentliga rummet och vad detta kan skicka för signaler om vilket/vilka språk som exempelvis har högre status än de andra. Detta i sin tur kan leda till att flerspråkighet hos invånare i till exempel en stad/ett område uppmuntras eller ignoreras och på så sätt marginaliseras och förpassas till den ”osynliga” privata domänen.

1. Syfte och frågeställningar

Syftet med detta arbete är att undersöka i vilken omfattning och hur flerspråkighet synliggörs i en stadskärnas lingvistiska landskap. Mina frågeställningar är följande:

• Vilka språk finns representerade i Umeås stadskärnas lingvistiska landskap och hur reflekterar denna språkliga representation invånarnas språkliga resurser?
• På vilket sätt kan Umeås stadskärnas lingvistiska landskap relateras till ideologier och teorier förknippade med flerspråkighet i samhället?

Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning

Detta avsnitt består av en kortfattad överblick över uppsatsens teoretiska ram samt några studier inom området lingvistiska landskap som undersöker flerspråkighet i stadsmiljöer.

1. Språk och ideologi

I Språkideologiska debatter i Sverige påpekar Milani (2013:345) att idag är det inte särskilt kontroversiellt att påstå att ”ideologier präglar alla aspekter av den sociala världen.” Här ger Milani en bred definition av ideologi som generellt kan förstås som ”ett system av idéer vilka ligger till grund för allting en talare yttrar eller gör” (2013:344). Däremot är det relativt nytt att diskutera sambandet mellan ideologi och språk för att betona språkets ideologiska dimension. Utifrån ett lingvistiskt perspektiv är alla språk likvärdiga när det gäller deras uttryckspotential eller deras värde som forskningsobjekt. Men i verkligheten möter vi en annan situation där vissa språk eller språkliga varieteter rangordnas högre och på så sätt mer lämpade för kommunikation i ett samhälle än andra, vilket Bourdieu (1991) beskriver som en språkmarknad där olika språkprodukter har sitt bestämda värde i olika samhällen. Dessa bestämda värden bottnar i våra föreställningar och övertygelser om olika språk och hur de i sin tur kopplas till våra uppfattningar om dessas talare samt hur sådana uppfattningar normaliseras eller kritiseras och av vem. Med andra ord syftar ett språkideologiskt angreppssätt till att synliggöra hur användning av ett eller vissa språk relateras ”via ideologier inte sällan till utomspråkliga värden och egenskaper, på ett sätt som rangordnar såväl språk som talare” (Nuottaniemi, 2018:4). Vilket språk eller vilken språkvarietet är de mest eftertraktade i en viss miljö varierar i tid och rum och har inte så mycket att göra med det specifika språkets inneboende kvalitet utan handlar, utifrån ett språkideologiskt perspektiv, om makt.

2. Flerspråkighet och translanguaging

Många språkforskare talar om marginalisering av flerspråkiga elever i skolan där flerspråkighet ses som ett problem snarare än en tillgång. I motsatsen till denna syn på flerspråkighet utgår teorin om translanguaging i undervisning från elevernas samtliga språkliga repertoarer (se t. ex. Garcia 2009, Garcia & Li Wei 2018) och betraktar flerspråkighet som en resurs. Eftersom skolan inte är någon isolerad enhet utan i stor grad avspeglar hur flerspråkighet samt flerspråkiga individer behandlas i samhället i stort blir det relevant att nämna translanguaging och dess två huvudprinciper i detta sammanhang. Enligt Garcia (2009) är dessa principer social rättvisa (social justice) och social praktik (social practice).

Garcia betraktar dem som varandras förutsättningar i undervisningen genom att förklara att social rättvisa innebär att alla språk ska betraktas som likvärdiga och en källa till lärande medan social praktik innebär att eleverna ska ges möjlighet att använda sig av alla sina språkliga resurser för att vidareutvecklas så väl språkligt som kunskapsmässigt. Nuottaniemis undersökning av skolmiljön Språket på väggarna (2018:23) visar dock att detta sker i en mycket liten utsträckning då den undersökta skolans gemensamma lokaler är ”huvudsakligen enspråkigt svenska, med vissa inslag av de stora, europeiska främmande språken.” Med andra ord innebär detta att utbildningsinstitutioner bekräftar språkliga hierarkier från det övriga samhället i stort.

3. Lingvistiska landskap

Studier av lingvistiska landskap (LL) fokuserar på hur språk synliggörs i offentliga rum och utgår bland annat från att detta ”serves as a mechanism to affect, manipulate and impose de facto language practices in hidden and covert ways” (Shohamy, 2006:111). Exempel på lingvistiska landskap är gatuskyltar, anslagstavlor, reklamskyltar, namn på byggnader m.m. Om vi till exempel tittar på vad som händer när fler än ett språk används i en kontext kan vi bland annat märka att val av placering av språket eller val av typsnitt signalerar vilket språk som är mest prefererat, vilket enligt Scollon & Scollon (2003) kallas för the preferred code. Om det exempelvis handlar om två- eller flerspråkiga skyltar placeras den prefererade koden oftast överst, i mitten med de perifera koderna runt omkring, eller till vänster medan den/de perifera står till höger.

När det dock handlar om betydelsen av ett eller fler språk i en kontext beroende på var i rummet de är placerade talar Scollon & Scollon (2003) om emplacment. Detta kan förklaras ytterligare med att en sådan placering kan vara dekontextualiserad (som t. ex. Nike logotyp vars betydelse oftast inte har någon koppling till den fysiska omgivningen), situerad eller gränsöverskridande. En skylt som markerar en nödutgång får däremot ”en väldigt stor del av sin betydelse genom sin placering i rummet” (Nuottaniemi, 2018:3) vilket är ett exempel på situerat språk medan ett exempel på gränsöverskridande språk kan vara graffiti som inte sällan bryter mot lokala regler om hur rummet ska dekoreras (ibid:3). Nuottaniemi (2018) hänvisar även till Cresswells (1996) begrepp in place och out of place i fråga om vad som kan anses situerat eller gränsöverskridande.

En av de mest relevant aspekter inom LL är handlar om vem som har utfärdat LL- tecken. Dem som utfärdas top-down utfärdas av staten eller centrala myndigheter medan dem som utfärdas bottom-up utfärdas av enskilda aktörer (Shohamy, 2006). Även detta kan ha ideologiska implikationer som väcker frågor om vem som har tillgång till vissa rum samt vem som kan förhandla en förändring i detta sammanhang.

Metod och material

Denna undersökning baseras huvudsakligen på ett antal fotodokumenterade texter i form av skyltar, anslagstavlor och informationsblad på olika språk i det offentliga rummet i Umeås stadskärna. Dessa fotografier är tagna på Umeås stadsbibliotek och Umeås centrala torg. Dessutom har jag fört observationsanteckningar i samband med fotograferingen för att fånga upp så mycket relevant information om kontexten som möjligt.

1. Bearbetning och analys av material

Materialet som denna undersökning baseras på består av 34 fotografier samt anteckningar bestående av mina egna observationer. Först har jag delat upp fotografierna i två grupper: grupp 1 bestående av 20 fotografier tagna på stadsbiblioteket, och grupp 2 bestående av 14 fotografier tagna på centrala torget. Efteråt har jag räknat hur många språk som förekommer i materialet sammanlagt vilket framkommer av tabell 2 nedan.

Tabell 2. Antalet språk på biblioteket och på torget.

Plats	Antalet språk	Språkens benämningar
Biblioteket Avdelning för barn och unga Avdelning för vuxna	34 9	svenska, amhariska, arabiska, bosniska, engelska, estniska, finska, franska, hindi, indonesiska, italienska, japanska, kinesiska, kroatiska, kurdiska (sorani), lettiska, litauiska, meänkieli, nygrekiska, persiska, polska, portugisiska, rumänska, ryska, samiska, serbiska (kyrillisk), serbiska (latinsk), somaliska, spanska, tigrinja, tyska, ukrainska, ungerska   arabiska, engelska, franska, kurdiska (sorani), persiska, somaliska, spanska, svenska, tigrinja
Torget	5	engelska, finska, meänkieli, samiska, svenska

Av tabellen framgår det att lingvistiska landskap på biblioteket och torget skiljer sig avsevärt i fråga om antalet språk som finns representerade där samt att av de fem språken på torget finns samtliga representerade bland de 34 språken på biblioteket på barn- och ungdomsavdelningen. Däremot skiljer sig inte lingvistiska landskap på torget och biblioteksavdelningen för vuxna i antalet språk avsevärt. På torget är det fem språk medan på biblioteksavdelningen för vuxna är det nio språk som även finns representerade på avdelning för barn och unga.

Därefter har jag konstaterat, trots att det alltid är en gränsdragningsfråga, att 25 av de fotodokumenterade texterna kan kategoriseras som top-down eftersom de är utfärdade av myndigheterna. 9 stycken som finns på torget kan dock kategoriseras som bottom-up eftersom de är utfärdade av privata aktörer så som restauranger och affärer. Detta redovisas i Tabell 3 nedan.

Tabel 3. Antalet top-down- respektive bottom-up- texter.

Plats	Top-down	Bottom-up
Biblioteket	20	-
Torget	5	9 (svenska med få inslag av engelska)

Med tanke på att det är ett relativt litet antal fotodokumenterade texter i kategorin bottom-up blir det relevant att vissa i tabellen att det rör sig om nio texter på svenska med få inslag av engelska.

I fråga om huruvida flerspråkighet framställs som resurs i dessa fotodokumenterade texter har jag tittat på (utöver själva antalet språk) vilka språk som är placerade överst, i mitten eller till vänster för att fastställa om de tillhör the preferred code eller inte. För att ytterligare belysa den prefererade/icke prefererade positionen hos olika språk har jag även tittat om dessa positioner överensstämmer med vilka språk i materialet som är in place respektive out of place.

Resultat och diskussion

För att besvara undersökningens frågor har jag först kunnat konstatera att det finns 34 olika språk representerade på olika sätt. På biblioteket på avdelningen för barn och unga förekommer 30 av dessa språk på två olika affischer där det är relevant att observera hur de är placerade. I Figur 1 nedan kan vi se att den svenska texten Boken kommer är placerad både i mitten, med de övriga språken placerade runtomkring, och under i större storlek med en distinkt färg vilket innebär att svenska tillhör den prefererade koden medan Figur 2 visar på liknande förhållande när det gäller den engelska texten Books on their way.

Figur 1. Boken kommer.

Figur 2. Books on their way.

Utifrån dessa två exempel (Figur 1 och Figur 2) kan vi observera att svenska markeras tydligt som ett prefererat språk bland dessa 30 språk vilket inte är förvånande med tanke på att det är Sveriges huvudspråk samt att de flesta som bor i Umeå har svenska som förstaspråk. Inte heller är det förvånande att placeringen av engelska följer samma mönster md tanke på att det har varit ett kärnämne i skolan länge och att dagens globalisering har ytterligare förstärkt engelskans, sedan tidigare höga status. Ett annat språk, som utöver de ovannämnda affischerna, förekommer på separata affischer med samma budskap: Boken kommer är bland annat arabiska vars talare utgör en relativt stor grupp (Tabell 1) i Umeå. Denna affisch visas nedan som Figur 3.

Figur 3. Boken kommer på arabiska.

Bland de övriga av sammanlagt 34 språk på bibliotekets barn – och ungdomsavdelning är det samiska som utmärker sig med sin närvaro på två separata affischer som även innehåller olika varianter av samiska vilket återges nedan i Figur 4 och Figur 5.

Figur 4. Nordsamiska, Lulesamiska, Umesamiska, Sydsamiska.

Figur 5. Nio samiska språk.

I Figur 4 kan vi återigen se att svenska tillhör den prefererade koden eftersom den svenska texten Välkommen åter står överst åtföljd av nord-, lule-, ume-, och sydsamiska vilket även kan tyda på en hierarki bland dessa fyra samiska språken emellan. I Figur 5 som ser ut som en spiral, återges samtliga nio samiska språk, bland annat kildinsamiska som skrivs med kyrilliska bokstäver. Spiralen avslutas med den engelska texten Sámi Lnguage week vilket i detta fall placerar engelska som minst prefererat språk eftersom denna spiral börjar i den yttersta cirkeln. Att samiska tillsammans med finska och meänkieli har en särskild ställning som minoritetsspråk enligt den svenska språklagen (2009) samt att Umeå kommun är ett av de förvaltningsområdena för just dessa tre språk framkommer ännu tydligare på Umeås centrala torg där det finns fem olika anslagstavlor med samiska, finska och meänkieli överst. Detta illustreras med en av de anslagstavlorna som återges i Figur 6 nedan.

Figur 6. En anslagstavla i Umeås centrum.

I figur 6 kan vi se att utöver samiska, finska och meänkieli vilka står i mitten är både den svenska och den engelska texten representerade, den svenska till vänster som intar den mest prefererade positionen, och den engelska till höger som blir minst prefererat här. Här är det relevant att påpeka att det är en top-down anslagstavla utfärdad av myndigheterna och att innehållet på affischerna på själva tavlan ger en helt annan bild av Umebornas språk. Här är nämligen samtliga texter skrivna på svenska med väldig få inslag av engelska vilket avspeglas även i de resterande skyltar som har fotograferats på torget. I Figur 7 som visar en bottom-up skylt på torget kan vi se ett exempel på detta.

Figur 7. En affärsskylt i Umeå centrum.

Figur 7 återspeglar alltså på samma sätt som Figur 6 en diskrepans mellan språklagen och den officiella språkpolicyn. Språklagen värnar om minoritetsspråken men i de vardagliga språkpraktikerna lyser dessa språk med sin frånvaro. Samma tendenser kan märkas även på biblioteket där allt fler anslagstavlor, skyltar och affischer innehåller texter på svenska och engelska ju mer man går i riktning mot bibliotekets avdelning för vuxna. Figur 8 visar hur en sådan anslagstavla ser ut.

Figur 8. Anslagstavla på bibliotekets avdelning för vuxna.

I Figur 8 kan vi se att de prefererade språken placeras på vänster sida där den svenska texten återföljs av den engelska översättningen under. På tavlan finns det ytterligare några informationsblad på svenska samt ett informationsblad på arabiska till höger. Samtliga exemplifierar situerade språk eftersom deras innehåll är relevant för kontexten. Med andra ord innehåller de information om hur man kan låna böcker på olika språk och om ett språkcafé i samma lokaler. Men i mitten på denna anslagstavla ser vi också ett informationsblad om den aktuella coronapandemin på persiska, vilket är ett exempel på så kallad dekontextualiserad placering (Scollon & Scollon, 2003). Här blir det tydligt att den persiska texten avviker från kontexten vilket i sin tur skulle kunna signalera att om du talar persiska är du out of place (Creswell, 1996); då ska du först lära dig vilka förhållningsregler som gäller kring den aktuella Coronaepidemin men inte låna böcker eller gå på språkcafé.

Annars präglas bibliotekets avdelning för vuxna av informationsblad och skyltar på svenska och engelska särskilt när det gäller de som är placerade vid själva ingången (Figur 9). Här nedan i Figur 9 återges ett exempel på detta.

Figur 9. Biblioteksingång.

 

I Figur 9 ser vi alltså att den svenska texten i jämförelse med den engelska dominerar informationsbladet både när det gäller typsnittet och placeringen vilket återigen påvisar att svenska står överst i den språkliga hierarkin. Denna undersökning visar samma resultat i övrigt med undantag för bibliotekets barn- och ungdomsavdelning där denna hierarki inte är så tydlig. Där blir det inte heller självklart att det de största minoritets- eller invandraspråk som dominerar det offentliga rummet. Enligt mina observationer från biblioteket kan det vara både ”små”, ”stora”, europeiska och icke europeiska språk som delar detta offentliga, dock väldigt avgränsade rum. I Figur 10 nedan kan vi se ett exempel på informationsblad på somaliska och franska bredvid varandra.

Figur 10. Informationsblad på somaliska och franska.

 

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att dessa exempel från bibliotekets barn- och ungdomsavdelning kommer närmast social rättvisa och social praktik vilka utgör två huvudprinciper vid translanguaging (Garcia, 2009). För övrigt visar denna undersökning att flerspråkighet som resurs ”tillåts” för yngre åldrar för att succesivt avta på väg till en vuxenvärld vars lingvistiska landskap blir allt fattigare och börjar domineras av majoritetsspråket. Det mest talande exempel på detta är stadens centrala torg där jag inte funnit ett enda exempel på bottom-up- text på något annat språk än svenska och engelska. Utifrån ett språkideologiskt perspektiv kan detta förklaras med att just svenska och delvis engelska (i denna undersökning) värderas högre och på så sätt mer lämpliga som kommunikationsspråk vilket ingår i en större maktstruktur (Bourdieu, 1999).

Referenser

Bourdieu, P. (1991) Language and Symbolic Power. Red. John B. Thompson. Cambridge: Harvard UP.

Cresswell, T. (1996) In place/Out of place – Geography, Ideology and Transgression. Minneapolis: University of Minnesota Press.

Garcia. O. (2009) Bilingual Education in the 21st Century – A Global Perspective. Chichester: Wiley-Blackwell.

Garcia, O. & Li Wei (2018) Translanguaging – flerspråkighet som resurs i lärande. Stockholm: Natur och kultur.

Löfdahl Maria, Järlehed Johan, Milani Tommaso M., Nielsen Helle L., Rosendal Tove (inskickad). "Språkliga hierarkier i Göteborg – en intersektionell och jämförande analys av finskans och somaliskans (o)synlighet och status".

Milani, T. M. (2013) "Språkideologiska debatter i Sverige". I Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Nuottaniemi A. (2018) Språket på väggarna: En etnografiskt inspirerad studie av hur flerspråkighet synliggörs i en skolas lingvistiska landskap. Kandidatuppsats. Stockholm: Stockholms universitet. http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1373585/FULLTEXT01.pdf

Scollon, R. & Scollon, S. (2003) Discourses in place – language in the material world. London: Routledge.

Shohamy, E. (2006) Language Policy: Hidden Agendas and New Approaches. London: Routledge.

Stroud, C. (2013) "Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp". I Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

---

Ett lingvistiskt landskap

Introduktion/Bakgrund

Språkliga element, både verbala och ickeverbala, finns tillgängliga överallt omkring oss i det offentliga rummet, enligt Shohamy (2006) och genom att prioritera en viss språklig kod signaleras ställningstaganden som kan vara kulturellt, politiskt och socialt betingade, menar Nuottaniemi (2018). Med andra ord kan valet av, eller uteslutandet av, språkliga element i offentliga rum vara såväl en identitetsmarkör som manifestera avståndstagande eller bejakande av ett lands språkpolicy.

Både existensen och frekvensen av språkliga koder manifesterade i det som Shohamy definierar som lingvistiska landskap, det vill säga “specific language objects that mark the public sphere” (Shohamy, 2006:112) skickar signaler om vilka språk som av olika aktörer prioriteras, legitimeras eller kanske rent av ignoreras (ibid). I Sveriges språklag stipuleras att svenska språket, den språkliga mångfalden och den enskildes tillgång till språk ska värnas (Sveriges Riksdag, 2020). Samtidigt betonas i samma lag att svenska språket är vårt huvudspråk och att svenska ska användas i de offentliga organ som “fullgör uppgifter i offentlig verksamhet” (ibid.) vilket för mig betyder att svenska språket definieras ha en särställning i allt som rör myndighetsutövning samtidigt som den enskildes rätt till språk måste säkerställas även inom denna verksamhet. Lagen är således komplex och förefaller kunna bli föremål för tolkning i varje enskilt fall.

Teoretiskt ramverk

Som en effekt av en värld stadd i ständig förändring med ökad globalisering, digitalisering etcetera skapar människor sig nya, dynamiska, transnationella identiteter och sociala praktiker (Garcia & Sylvan, 2011:387). Förutom att den i grunden monolingvistiska och nationalistiska ideologin som sätter likhetstecken mellan ett språk, ett land och ett folk (Jørgensen et al. 2011) varken är socialt, ekonomiskt eller ekologiskt hållbar år 2020, vill jag också hävda att ideologiskt är detta normtänk både orättvist och osant då det baseras på ”lingvistisk normativitet eller ideologi snarare än verkliga språkpraktiker” (Jørgensen et al. 2011:27, min översättning). De facto ingår människor med olika etnicitet i transnationella gemenskaper och praktiker både inom och bortom ett lands konstruerade gränser (Faist et al., 2013). I sitt meningsskapande använder flerspråkiga personer ett lapptäcke av drag från olika språk i sin polylingualism utan att för den skull alltid ha full behärskning av de inblandade språken enligt traditionell uppdelning (Jørgensen et al. 2011:34). Genom att betrakta flerspråkighet som en tillgång och låta människor använda alla sina språkliga resurser i sitt meningsskapande kan en mer rättvis och jämlik värld uppnås i det som Garcia och Wei (2014) betecknar som dynamisk flerspråkighet.

Metod

Genom att granska några artefakter i form av butiksskyltar, butiksfönster, vägskyltar och anslag på och runt Möllevångstorget, undersöks om en enspråkig eller flerspråkig norm/ideologi råder och om avsändaren är en top-down/officiell källa (myndighet eller samhällsbärande funktion), eller en bottom-up/inofficiell källa (samhällsmedborgare/företagare).

Datainsamling skedde en söndag i oktober, 2020, via fotografering av skyltar och anslag på och kring Möllevångstorget i Malmö. Området valdes utifrån att det är ett centralt placerat multikulturellt och polylingvistiskt nav som skulle kunna betecknas som en kommersiell transnationell social arena (Sabaté i Dalmau, 2014) med affärer och restauranger som attraherar malmöbor i alla åldrar för att umgås, äta och handla. Maträtter och produkter från världens alla hörn är till försäljning och företagare erbjuder även tjänster i from av juridisk rådgivning, hjälp med pengatransaktioner, telefoni, kopiering med mera.

Malmö, Sverige. Bild från google maps (2020.10.26)

Viktigt att betona är att utbudet av artefakter är enormt inom detta offentliga rum och jag har därför sett mig nödd och tvungen att välja ut några språkliga koder för att exemplifiera den mångfald av en- och flerspråkiga skyltar och anslag som finns här.

Förutom att efter bästa förmåga identifiera och räkna olika språkliga koder valde jag, inspirerad av de olika bloggarna i The Landscaping Project Blogs (2020), Nuottaniemi (2018) och Shohamy (2006), att utgå från några olika parametrar för en analys av förekomst av en- eller flerspråkighet samt om valet av de språkliga koderna från olika aktörer överensstämmer med Sveriges språklag. Genom att på flerspråkiga skyltar över ingångar placera de olika språkliga koderna rumsligt i förhållande till varandra kan en kodpreferens, alltså en preferens för en viss språklig kod uttryckas (Nuottaniemi (2018). De språkliga element som placeras till vänster, överst eller centralt, anses prioriterade enligt denna teori. Olika val av typsnitt och teckenstorlek kan också vara ett sätt att uttrycka ett hierarkiskt förhållande mellan olika språkliga koder (ibid.). I det lingvistiska landskapet finns olika aktörer som är ansvariga för de språkliga koderna och dessa kan kategoriseras antingen som top-down-aktörer, vilket åsyftar auktoriteter som myndigheter och offentliga organ eller bottom-up-aktörer, vilka består av privatpersoner (ibid.). Sammanfattningsvis undersöks således följande parametrar:

• Antal en- eller flerspråkiga skyltar över ingång till butik/restaurang i insamlat material.
• Kodpreferens; hierarki mellan flera språkliga element (centralisering, vänster-höger, över-under och i storlek).
• Antal top-down/officiella skyltar (kommun eller myndigheter) och bottom-up/inofficiella skyltar (butiksskyltar och anslag från privatpersoner).

Resultat och diskussion

Jag måste betona att jag varit tvungen att begränsa mig med tanke på uppgiftens omfång och tid till förfogande. En del av de språkliga elementen i datainsamlingen skapar dessutom osäkerhet kring kategorisering då jag inte behärskar vissa språkliga koder och därmed inte med säkerhet kan identifiera eller översätta dem till svenska språket och/eller förstå hur jag ska kategorisera dem kvantitativt. Vid beräkning av frekvens har jag räknat antalet instanser i form av enstaka ord, fraser eller textavsnitt som är skrivna med en viss språklig kod som sedan bryts av på nästa rad eller bredvid av en skrift med en annan språklig kod. Om jag hade haft tid att göra om denna uppgift hade jag enbart fotograferat skyltar över ingångar för att få en betydligt större stringens och tydlighet med avgränsningar i den kvantitativa analysen. Se därför vänligen frekvens av språklig kod som en tendens och inte som en fullständig sanning i denna ministudie.

Antal identifierade språkliga koder och frekvens

Identifierade språkliga koder	Frekvens
svenska	50
engelska	16
arabiska	16
kinesiska	7
thailändska	3
pinyinsystemet	3
farsi	2
japanska	1
dari	1
Antal: 9 st.

Top-down

Vid en analys av den insamlade datan framkommer att de sex officiella top-down skyltar som återfinns på en lyktstolpe och ett vägmärke (se bild 1 och 2 nedan) är enspråkiga på svenska vilket på sätt och vis stämmer överens med innehållet i den paragraf i språklagen som säger att för organ som “fullgör uppgifter i offentlig verksamhet” (Sveriges Riksdag, 2020) ska svenska språket användas. De organ som är ansvariga för skyltningen här är Polisen, Malmö stad och Trafikverket vilka alla innehar en officiell funktion. Skylten från Malmö stad har försetts med i mitt tycke ganska naiva bilder av djur och symboler för att “förtydliga den [...] informerande funktionen som bedöms inte kunna förmedlas enbart med hjälp av det svenska språket” (Nuottaniemi, 2018). Noterbart är dock att språklagen i en annan paragraf stipulerar att det allmänna har ett ansvar att ge den enskilde rätt att använda sitt modersmål. Polisen och Trafikverket visar inte att de tar detta ansvar i dessa skyltar medan Malmö stads tillägg av bilder och symboler kan visa på att det i alla falla råder en förståelse för att de polyglotta malmöborna kan behöva en stöttande visuell kontext som komplettering till den svenska texten.

Antal top-down-skyltar: språk och symboler/bilder

Typ av artefakt	antal	varav enbart bilder/symboler	språk
Enspråkig top-down: Skyltning från kommunen, polisen och Trafikverket	6	2	svenska

Bild 1. En lyktstolpe på Möllevångstorget. Permanent skyltning på svenska språket med Malmö stad som ansvarig. Skyltarna är enspråkiga, officiella/top-down skyltar med förstärkning av bilder och symboler. Hänvisningar till ordningslagen finns med paragrafer och avsändaren blir synlig enbart via Malmö stads logga. Överst en skylt från polisen om att kameraövervakning sker. Längst ner bottom-up/ej officiella, delvis sönderrivna anslag på svenska språket från anonyma samhällsmedborgare. Ju längre ner man läser på lyktstolpen desto mindre top-down funktion.

Bild 2. Vägmärke med top-down/officiell funktion på torget. Skylten är på svenska språket och har med en bild av en cykel. Betydelse: Förbud att parkera cykel inom zon. Gäller även i cykelställ (vilket ju är lite anmärkningsvärt kan man tycka).

Bottom-up (anslagstavla)

Intill lyktstolpen (bild 1) finns en anslagstavla (bild 3 nedan) med inofficiella bottom-up, ej permanenta anslag på svenska och engelska från kulturinstitutioner och organisationer. Min tolkning är att anslagen sätts upp i hela Malmö och för att nå en bred publik används de två språk som av gemene man kan anses som huvudspråk i Sverige om än det ena, engelskan, endast som ett inofficiellt sådant. Om engelska språket står inget i Sveriges språklag vilket jag kan tycka är anmärkningsvärt då engelska de facto är ett universellt språk som många i Sverige ser som sitt andraspråk.

Ett annat skäl varför anslagen är på engelska och svenska kan vara att Malmö är en djupt segregerad stad och och anslag på t ex arabiska, farsi och somaliska språken skulle tolkas som “out of place” (Nuottaniemi, 2018) och inte förmedla ett begripligt innehåll och kanske t o m ses som en provokation i stadsdelar som Västra hamnen och Limhamn i Malmö där demografin skiljer sig helt från Möllevångstorget. En rädsla att skapa missnöje inom språkgrupper som kan känna sig åsidosatta om just deras språkliga kod inte finns representerat på anslagen, kan vara ytterligare en orsak till att enbart svenska och engelska är representerade här.

Då anslagen på anslagstavlan på bilden kommer från samhällsmedborgare (bottom-up) och inte en institution med myndighetsutövning (top-down) ger det måhända avsändaren större frihet att välja språklig kod. Just anslagstavlor kan vara en arena för språklig konflikt relaterad till identitetsskapande då t ex valet att använda det engelska språket för grupper i samhället som är emot globalisering eller ser engelska språket som en del av det koloniala arvet kan tolkas som ytterligare bevis på pådyvlat maktutövande, påtalar Shohamy (2006). Samtidigt står det ju minoritetsgrupper fritt att placera sina val av språkliga koder på anslagstavlan för att på detta sätt kunna visa sin tillhörighet och göra sin röst hörd i samhället (ibid.). Just på den anslagstavla jag fotograferade fanns dock inga andra språkliga koder representerade vid mitt besök.

Antal identifierade bottom-up anslag (på anslagstavla)

Typ av skylt	antal	antal/språk
Anslagstavla; enspråkig bottom-up	6	4 svenska 2 engelska
Anslagstavla; tvåspråkig, bottom-up	1	1 svenska och engelska

Bild 3. Alldeles intill lyktstolpen finns denna anslagstavla på torget. Svenska och engelska är de språk som återfinns på denna. Svenska är i majoritet. Bottom-up, inofficiella, ej permanenta anslag från kulturinstitutioner och organisationer.

Bottom-up (verksamheter)

I det insamlade bildmaterialet som följer här finns bara tre enspråkiga skyltar i anslutning till ingången till en verksamhet (bild 5, 17, 23-24) men det finns desto fler flerspråkiga skyltar där en kodpreferensanalys visar att svenska språket prefereras av butiks- och restaurangägare, följt av arabiska/engelska och kinesiska. Engelska språket används för att förmedla tjänster som rör pengatransaktioner och telefoni (bild 4, 12-15 och 19) men förekommer inte mer än i ett fall i namnet i en butiksskylt över ingång (bild 7).

Enspråkig bottom-up skylt vid ingång till verksamhet

Typ av skylt	Antal	Antal/språk
Enspråkig, bottom-up	3	1 farsi 1 arabisk 1 svensk

Flerspråkiga bottom-up skyltar med kodpreferens vid ingång till verksamhet

Typ av skylt	Antal	Antal/språk
kodpreferens två språk	2	2 svenska/arabiska
kodpreferens svenska	7	2 svenska/arabiska 2 svenska/kinesiska 1 svenska/kinesiska/pinyin 1 svenska/thai 1 svenska/dari
kodpreferens arabiska	2	2 svenska/arabiska
Summa	11

Namn på verksamhet med latinska bokstäver i kontext med annan språklig kod

Kodpreferens namn utifrån kontext	Antal	språk
kodpreferens engelska	1	engelska/arabiska (Ria)
kodpreferens japanska	1	japansk (Yukai)
kodpreferens svenska	1	svenska/arabiska (atn)
Summa	3

Anslag som hälsar välkommen och visar öppettider på dörrar och fönster är enspråkigt svenska i den insamlade datan vilket får mig att spekulera att informationen anses semiofficiell av butiksägarna och att de därför anser att svenska språket bör användas.

Bild 4. Ett enspråkigt anslag fastklistrat med öppettider och välkommen på svenska språket. Bottom-up/inofficiell. Skylt om transferering av pengar på engelska språket, klistermärke med symbol och texten alarm system på ena sidan av fönstret samt skylt med bilder på olika betalkort på andra sidan. Klotter med latinska bokstäver APN på ena sidan om fönstret och på andra sidan ej identifierbart klotter.

Flertalet butiker och restauranger i området har flerspråkiga skyltar över sina ingångar. Intrycket är att innehavarna till denna butik som säljer nötter vänder sig till olika språkliga målgrupper med själva placeringen och riktningen av skyltarna innehållandes de olika språkliga koderna.

Bild 5. En enspråkig bottom-up-skylt på arabiska som sticker ut från fasaden.

Bild 6. Flerspråkig bottom-up/inofficiell skylt vid sidan om ingång till butik. Det svenska ordet nötter och Sham med latinska bokstäver. Kodpreferens med tanke på latinska bokstäver, storlek på bokstäver och det svenska ordet nötter tolkas som den svenska på denna skylt.

På tre av bilderna i det insamlade materialet (bild 7, 8 och 9) tycks en jämvikt uppnås mellan två olika språkliga koder som avdelas av en mittpunkt i form av ett streck, en cirkel och en diamant.

Bild 7. Trespråkig bottom-up/inofficiell butiksskylt på svenska, engelska och kinesiska, alternativt tvåspråkig med enbart engelska (med Världsdelen Asien i så fall felstavat) samt kinesiska. Samma betydelse av orden på båda sidor om strecket i mitten av skylt enligt google translate. Kodpreferens sker från vänster till höger vilket innebär att svenska språket har prio ett, sedan kommer engelska följt av kinesiska. Alternativa tvåspråkiga tolkningen (med ev. felstavning av Asien) innebär att det är engelska språket som har prio ett, följt av kinesiska efter strecket. Kinesiska, svenska och pinyinsystemet på fönster.

Restaurangen Rotana på bild 8 här nedan har en tvåspråkig skylt som åtskiljs med en cirkulär symbol. Placeringen av orden i skylten är intressanta utifrån en tolkning av kodpreferens då de latinska bokstäverna läses från vänster till höger medan det arabiska alfabetet däremot läses från höger till vänster. Tyder läsriktningen i respektive alfabet och den inbördes placeringen av ord till vänster och höger om en mittpunkt på att båda språken anses likvärdiga i detta fall utifrån innehavarens perspektiv?

Bild 8. En restaurang utmed väg vid Möllevångstorget. Ordet Rotana är skrivet med versaler och med ett typsnitt som ger intryck av att bokstäverna är visuellt större och fetare än de arabiska men samtidigt så kan det bero på val av bokstäver i det arabiska alfabetet. Kolgrill är skrivet på svenska och arabiska ord återfinns på fönster och över dörr.

Bild 9. Tvåspråkig top-down/inofficiell skylt med Hanans guld skrivet på svenska med engelsk apostrofgenitiv och ord skrivna med arabiska alfabetet till höger. Svensk text på fönster.

Bild 10. Tvåspråkig, bottom-up/inofficiell butiksskylt på arabiska överst (namn på butik) med bokstäver i stor storlek och svenska (varor) över ingång till butik i mindre bokstäver samt bilder/text Coca Cola med latinska bokstäver för att förtydliga butiksinnehåll. Arabiskt namn på markis med latinska bokstäver (känt arabiskt namn på områden i Mellanöstern enligt arabisktalande kollega). Kodpreferens arabiska på skylt med tanke på centralisering och storlek på bokstäver.

Bild 11. Bottom-up/inofficiell sidoskylt med butikens namn på arabiska överst och sedan på svenska direkt under i samma storlek. Varor till försäljning endast på svenska språket. Kodpreferens arabiska.

Butiker i vilka man kan överföra pengar, ta kopior, betala räkningar, köpa telefonkort etc. använder i huvudsak engelska språket som kodpreferens för att visa vilka tjänster de erbjuder men även andra språk som arabiska och dari förekommer på skyltar och butiksfönster (bild 12-16 här nedan).

Bild 12. Butik som erbjuder hjälp med ekonomiska transaktioner. Bottom-up/inofficiell skylt på engelska och arabiska. Den arabiska texten betyder något i stil med “Bagdad exchange” enligt kollega. Kodpreferens engelska.

Bild 13. Tvåspråkig bottom-up/inofficiell skyltning över dörr förstärkt av den afghanska flaggan. Text på svenska och engelska. Kodpreferens svenska på grund av centralisering av namnet på butik på butiksskylten. Öppettider på svenska.

Bild 14. Bottom-up/inofficiell flerspråkig skyltning på fönster på engelska och dari där kodpreferensen är det senare språket. Texten på dari handlar dock om mat och inte telefoni enligt flerspråkig kollega.

Bild 15. Atn är ett arabiskt nätverksföretag som tillhandahåller tjänster inom TV-nätverk och telefoni globalt. Namnet på företaget överst i bilden är troligen känt av många arabisktalande. Trespråkig (engelska, arabiska och svenska) bottom-up/inofficiell skyltning med kodpreferens svenska.

Bild 16. Ytterligare ett fönster till samma butik som i bild 15 med bottom-up/inofficiell tvåpråkig skyltning som visar tjänster som rör kopiering och telefoni på svenska och arabiska förtydligat med bilder av vilka tjänster som erbjuds. Kodpreferens arabiska. Öppettider på svenska.

Här följer nu en samling bilder (nr 17-22) på verksamheter som har en flerspråkig bottom-up/inofficiell skyltning. Intressant att notera är att vid svensk skrift används igen engelsk apostrofgenitiv som i bild 17.

Bild 17. Tvåspråkig skyltning med farsi (enligt kollega) som kodpreferens över ingång och svenska som kodpreferens på fönster. Samma betydelse, dvs Nancis konditori på båda språken. Engelsk apostrofgenitiv används vid namnet Nansi med latinska bokstäver.

Butiken Öst Asien livs H-B (bild 18-20) använder sig av fyra olika språkliga koder för att saluföra sitt sortiment; kinesiska, svenska, engelska och pinyinsystemet vilket innebär en transkribering av tecken på standardkinesiska till det latinska alfabetet (Ross & Sheng Ma, 2014). Det hade varit intressant att få veta om de kinesiska tecknen och texten skriven med pinyinsystemet betyder samma sak. På ett av fönstren (bild 19) används engelska språket igen för att erbjuda tjänster inom telefoni och pengatransaktioner. Thailändska flaggans färger finns på överdelen av fönstret. Resten av fönstret har färgen gul och röd vilka är färgerna i Kinas flagga. Att använda sig av olika länders färger i flaggor vid dekoration av butiker och restauranger har sannolikt kommersiell grund och används som ett sätt att signalera att här finns en transkulturell plats i vilket man kan få tag i eftertraktade produkter från hemlandet samt få kontakt med och hjälp av aktörer som talar samma språk eller har samma ursprung som individen själv.

Bild 18. Kinesiska och svenska. Svenska centralt eller överst beläget medan kinesiska är längst till vänster på stora skylten och underst på den lilla på bilden till vänster. Kodpreferens svenska.

Bild 19. Flerspråkig skyltning på butiksfönster och på skylt över ingång. Pinyinsystemet har använts på fönstret och till höger på skylt över ingång för att transkribera kinesiska ord med det latinska alfabetet. Ordet öppet på svenska mitt på fönster. Klisterdekaler på engelska språket som erbjuder tjänster inom telefoni och ekonomiska transaktioner. Notera att Thailändska flaggans färger är klistrat på överdel av fönster samt färgen gul och röd som ingår i kinesiska flaggan runt resten av fönstret. Kommersiella intressen ligger bakom detta är min reflektion. Ägarna försöker locka en särskild målgrupp.

Bild 20. Pinyinsystemet på skylt över ingång.

Bild 21. Flerspråkig bottom-up/inofficiell skyltning på fönstret - kinesiska, svenska och thailändska.

Bild 22. Thailändsk restaurang med tvåspråkig skylt på svenska och thailändska. Kodpreferens svenska.

Bild 23. Japansk restaurangskylt med text på japanska och namn med latinska bokstäver.

Det finns inte bara butiker utan andra verksamheter med flerspråkiga resurser i området runt Möllevången. Bild 24 vittnar om att här kan samhällsmedborgare få hjälp av en flerspråkig juristbyrå.

Bild 24. Tvåspråkig skylt på arabiska och svenska där svenska är kodpreferens.

Slutligen är här en butik som enbart har svenska som skriftlig, språklig kod. Butiken upplevs dock som multikulturell med olika flaggor, namn på länder på skyltfönstren och genom de produkter som saluförs som “kryddiga utländska smakupplevelser”. Namnet Heinrich ´s (återigen med en engelsk apostrofgenitiv) kan härledas till det tyska språket.

Bild 25 och 26. Enspråkig skyltning på svenska med flaggor och namn på länder. Ordet välkommen och öppettider på svenska.

Slutsats

Vid en analys av det kvantitativa och kvalitativa resultatet framkommer att svenska språket är i dominans i det utvalda språkliga landskapet vid Möllevångstorget; både top-down och bottom-up. Skillnaden är dock att artefakter från top-down aktörer är enspråkigt svenska och uppvisar genom detta en i grunden monolingvistisk ideologi medan bottom-up aktörerna, som rör verksamheter, i huvudsak följer en flerspråkig norm där det svenska språket ackompanjeras av en mängd andra språkliga koder för att på så sätt attrahera människor med olika transnationella identiteter till butiker och restauranger. Bottom-up aktörerna ökar således markant möjligheten att den enskildes tillgång till språk och användning av modersmål kan tillgodoses, så som det stipuleras i den svenska språklagen, medan top-down aktörernas monolingvistiska artefakter uppvisar raka motsatsen. Sammanfattningsvis kan sägas att resultatet i denna ministudie av ett lingvistiskt landskap visar att olika språkpolicy tillämpas på Möllevångstorget beroende på vem som har makten att placera ut artefakter. Den multikulturalism och transnationalism som existerar i området reflekteras endast av bottom-up aktörer som är ägare till verksamheter vars aktiva val av polylingualism i form av språkliga element från definierade språk samt färger och symboler som kan relateras till olika nationer, troligen har sitt ursprung i kommersiella intressen och manifesterar därmed sannolikt inte ett uttalat motstånd eller bejakande av Sveriges språklag.

Litteratur

Faist, Thomas, Fauser, Margit & Reisenauer, Eveline. 2013. Transnationell Migration. Lund: Studentlitteratur AB.

Garcia, Ofelia & Sylvan, Claire E. 2011. "Pedagogies and Practices in Multilingual Classrooms: Singularities in Pluralities". The Modern Language Journal, 95: 385-400. doi: 10.1111/j.1540-4781.2011.01208.x0026-7902/11/

Garcia, Ofelia & Wei, Li. 2014. Translanguaging. Language, Bilingualism and Education. UK: Palgrave Macmillan.

Jørgensen, J.N., Karrebæk, M.S., Madsen, L.M. & Møller, J. S. 2011. "Polylanguaging in Superdiversity". Diversities 13:2, s. 23-37. www.unesco.org/shs/diversities/vol13/issue2/art2

Nuottaniemi, Andreas. 2018. Språket på väggarna: En etnografiskt inspirerad studie av hur flerspråkighet synliggörs i en skolas lingvistiska landskap. Kandidatuppsats. Stockholm: Stockholms universitet.

Ross, Claudia & Sheng Ma, Jing-heng. 2014. Modern Mandarin Chinese Grammar. A Practical Guide. London: Routledge. Taylor & Francis Group.

Sabaté i Dalmau, Maria. 2014. Migrant Communication Enterprises. Regimentation and Resistance. Bristol: Multilingual Matters.

Shohamy, Elana. 2006. Language Policy: Hidden Agendas and New Approaches. London: Routledge: kapitel 7. 

Sveriges Riksdag. Språklag (2009:600). https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/spraklag-2009600_sfs-2009-600 (hämtad 2020-10-26).

University of Warwick. 2019. Landscaping Project Blogs. https://warwick.ac.uk/fac/cross_fac/mitn/events/multidiv/landscapingprojectblogs (hämtad 2020-10-28)

---

Introduction

L’objectiu principal d’aquest projecte és analitzar l’etiquetatge de diversos productes des d’una perspectiva lingüística. En primer lloc, s’ha dut a terme la selecció de quatre productes pertanyents a l’àmbit alimentari, dos dels quals són productes locals i els altres dos, exòtics. En segon lloc, s’ha procedit a l’anàlisi de les seves etiquetes, en què s’ha considerat el compliment o no de les lleis relatives a l’etiquetatge a Catalunya, així com si aquestes coincideixen o difereixen en els dos productes locals i en els dos exòtics, per tal de poder definir així un panorama lingüístic.

Pel que fa a l’àmbit lingüístic, l’etiquetatge està regulat segons una sèrie de lleis que es presenten a continuació, cosa que determina la comprensió de la informació d’aquell producte per part d’uns usuaris o d’uns altres. És per això que s’ha cregut que aquest àmbit és de gran importància per a dur-ne a terme un estudi, perquè depèn de les lleis que governin l’etiquetatge d’un producte, es podran emprar unes llengües o unes altres. En aquest cas, el fet d’analitzar productes locals i exòtics, ens permetrà tenir una visió més àmplia d’aquestes lleis, així com de la repercussió que poden tenir en el fet que un producte es vengui més o menys només pel fet d’incloure en les seves etiquetes unes llengües o unes altres.

Concretament, s’han seleccionat quatre productes; dos de locals, de la botiga Bonpreu de Barcelona i dos d’exòtics de la botiga Organic Market de Barcelona. Tots aquests productes estan produïts per empreses diferents. En el cas dels productes locals, les empreses escollides han estat la Fageda, d’Olot, i Birba, de Camprodon (Girona). En el cas dels exòtics, malgrat que es comercialitzen a Catalunya, es produeixen en empreses de fora (com és el cas d’Alternativa 3 i Oatly).

Research questions

Per a la realització d’aquest estudi, s’ha partit de 3 preguntes de recerca. En primer lloc, es planteja què és el que diu la llei sobre la legislació de l’etiquetatge i què és allò que es fa realment. En altres paraules, si finalment s’acaba respectant la legislació lingüística i s’aplica en l’etiquetatge dels productes analitzats. En segon lloc, es qüestiona si és cert que la llei obliga les empreses locals a comercialitzar els seus productes a Catalunya, com a mínim, en català. I, en tercer i darrer lloc, si és veritat que la llei obliga a etiquetar en castellà, com a mínim, aquells productes que es venen a Catalunya, encara que no s’hi comercialitzin.

Theoretical framework & contextualisation

Segons el Reial Decret Legislatiu 1/2007, de 16 de novembre, l’etiquetatge és un dret bàsic dels consumidors. L’etiqueta és la primera informació que rep l’usuari i la que permet identificar el producte en el moment d’utilitzar-lo. Per tant, la seva funció principal és la d’aportar informació interessant, com per exemple, el fabricant del producte, el distribuïdor, el venedor, etc. Principalment, existeixen dos tipus d’etiquetatge; l’industrial, que especifica la fabricació del producte i està regit a través de les normatives; i el comercial, que no està subjecte a cap normativa, sinó que es tracta d’informació addicional per fer el producte més atractiu.

Segons l’Agència Catalana del Consum, hi ha tretze tipus d’informacions obligatòries per l’etiquetatge dels productes industrials, d’entre les quals trobem el nom o denominació usual o comercial del producte, la composició d’aquest, el termini recomanat de consum, etc. Després d’aquesta breu introducció en el món de l’etiquetatge, anem a veure quina és la llei que existeix per l’àmbit que hem escollit investigar. Deixant de banda la normativa específica per l’etiquetatge de productes alimentaris, que indica la informació alimentària que s’ha de facilitar al consumidor, la normativa lingüística d’etiquetatge s’organitza en tres nivells d’aplicació.

El primer nivell de legislació és la Constitució Espanyola de l’any 1978. L’article 3 especifica que tots els espanyols tenen l’obligació i el dret d’utilitzar el castellà. Així, d’acord amb la normativa estatal disposada al Reial Decret 1334/1999, les informacions de l’etiquetatge dels productes alimentaris que es comercialitzin a Espanya han de constar almenys en espanyol.

El segon nivell és l’Estatut d’autonomia. Segons la llei orgànica 6/2006, de 19 de juliol, la llengua pròpia de Catalunya és el català i com a tal, és la d’ús normal i preferent de les administracions públiques. Segons aquest mateix article, el castellà, també és llengua oficial i tots els ciutadans de Catalunya tenen el dret i el deure de conèixer ambdues. Altrament, des de l’entrada en vigor de la Llei 22/2010 del Codi de consum de Catalunya, els consumidors, tenen dret a rebre en català, les informacions necessàries per al consum, l’ús i el maneig adequat dels béns i serveis. Per acabar, cal destacar l’organització Plataforma per la Llengua també dona suport a l’etiquetatge en català. En tercer lloc, a escala europea, el Reglament (UE) núm. 1169/2011 dóna suport a l’etiquetatge en les diverses llengües europees.

Com s’ha dit anteriorment, aquesta anàlisi se centrarà en productes locals i exòtics. És per això que, a més de la normativa ja resumida, cal sumar-hi la Llei 1/1998, de 7 de gener, de política lingüística, en la qual s’especifica que l’etiquetatge de productes catalans que gaudeixin de denominació d’origen, denominació comarcal o de qualitat, i els productes artesanals distribuïts en l’àmbit territorial de Catalunya, ha de ser, com a mínim, en català.

Finalment, durant l’anàlisi de l’etiquetatge dels productes escollits, s’han trobat diverses etiquetes ecològiques, les imatges de les quals són importants per determinar si es tracta de productes locals o no.

Methodology

S’han seleccionat quatre productes; dos de locals, de la botiga Bonpreu de Barcelona i dos d’exòtics de la botiga Organic Market de Barcelona. Tots aquests productes estan produïts per empreses diferents. En el cas dels productes locals, les empreses escollides han estat La Fageda (d’Olot, Girona) i Birba (de Camprodon, Girona). En el cas dels exòtics, tot i comercialitzar-se a Catalunya, es produeixen en empreses de l’exterior (com és el cas d’Alternativa 3 i Oatly).

En primer lloc, s’ha dut a terme la selecció de quatre productes pertanyents a l’àmbit alimentari, dos dels quals són productes locals i els altres dos, exòtics. En segon lloc, s’ha procedit a l’anàlisi de les seves etiquetes, en què s’ha considerat el compliment o no de les lleis relatives a l’etiquetatge a Catalunya, així com si aquestes coincideixen o difereixen en els dos productes locals i en els dos exòtics, per tal de poder definir així un panorama lingüístic.

Analysis

For this research we have analysed two local products sold in the Catalan supermarket Bonpreu and three exotic products from the eco-friendly supermarket Organic Market. In terms of the analysis of the selected local products, the brands found in Bonpreu label their products considering the industrial labelling, which is, as we have seen, mandatory and required by the law. Moreover, such products contain the commercial labelling as well, which is the non-required one.

The biscuits company Birba has its industrial labelling in Spanish, Catalan, English and French, while the commercial one is just in Spanish and English. Therefore, it follows the law, which requires that Catalan products must offer their information, at least, in the local language. However, the brand La Fageda uses Catalan and Spanish on its mandatory labeling, whereas for the commercial one, like the sentence “Llet de les nostres Granges”, only Catalan is used in order to highlight the fact that it is a local product and that the milk comes from their Catalan farms.

Regarding the products that were not produced in Catalonia, such as the ones from Oatly, it uses Spanish, Portuguese and English on its industrial labels, and just English on the commercial labelling. The literal sentence in English “here’s what we believe” is an example of it. Finally, we found out that Alternativa 3 is the only company that labels its industrial labelling in many languages, such as Spanish, Catalan, Polish, English, French, German and Portuguese.

In conclusion, just this latter, Alternativa 3, meets not only the national linguistic Spanish law, but also the regional linguistic law of Catalunya. Moreover, we can state that this brand is committed to multilingualism because it even follows the European recommendations of labeling the products in different European languages. In contrast, Oatly does not comply with the Catalan regulation, since it does not offer the information in Catalan, although it places its products on the Catalan market. As for the local companies, Birba and La Fageda, as we have mentioned above, they both respect both national and regional legal requirements.

Results

Un cop finalitzada la tasca de recerca, podem extreure els següents resultats a partir de les preguntes plantejades prèviament. En primer lloc, la normativa estableix que, per als productes fabricats fora de Catalunya, l’etiquetatge ha de ser obligatori, com a mínim, en castellà. Malgrat això, en el cas dels productes locals, produïts i comercialitzats a Catalunya, han d’estar etiquetats, com a mínim, en català. En segon lloc, gràcies a l’anàlisi exhaustiva dels productes que s’ha dut a terme, s’ha comprovat que es compleix la normativa lingüística en les quatre empreses analitzades. Tanmateix, algunes aposten pel multilingüisme en l’etiquetatge dels seus productes més que d’altres. Posem per cas, a la botiga Organic Market, l’empresa Alternativa 3 presenta la informació en fins a set idiomes diferents. En tercer i darrer lloc, en el cas dels dos productes locals analitzats, tot i que es compleix la normativa autonòmica catalana, la informació obligatoria també s’ofereix, com a mínim, en castellà.

Conclusion and reflection

En l’àmbit de les llengües, l’etiquetatge dona moltes pistes del compromís de l’empresa pel que fa als requisits lingüístics. La presència estatal de les empreses condiciona la gestió que en fan del multilingüisme, que s’adapta al mercat espanyol i oblida el mercat català. Com que el castellà i el català són oficials al territori català, també sembla incoherent que la llengua catalana tingui un paper completament secundari, a l’alçada (o fins i tot, en un nivell inferior) d’altres llengües que no són pròpies del país, com l’anglès i el francès. A tall de conclusió, considerem que les dues empreses podrien esforçar-se més per apostar pel multilingüisme i, sobretot, reforçar l’ús del català, com a llengua pròpia i oficial de l’Estat espanyol.

---

Plaça Catalunya: El paisaje lingüístico de una de las zonas más emblemáticas de Barcelona

Introducción

La zona que hemos elegido para nuestra investigación es la emblemática Plaza Cataluña de Barcelona. Nos hemos decidido por este lugar porque es la zona más transitada de Cataluña, por la que pasan cada día miles de personas. Une los barrios de Ciutat Vella y el Eixample, y es el inicio de calles como la Rambla, Paseo de Gracia, las rondas de Universidad y Sant Pere, la calle Pelayo y la avenida del Portal del Ángel. Además, dispone de numerosas redes de transporte: autobuses, líneas de metro y de ferrocarril, etc., que la conectan con el resto de Barcelona y otras ciudades catalanas.

El objetivo de este proyecto es analizar el paisaje lingüístico de nuestro entorno, para poderlo comparar con la realidad plurilingüe de la ciudad y ver si realmente las lenguas que se hablan en nuestra ciudad se representan en los diferentes comercios y establecimientos, así como comprobar que cumplen con la legislación lingüística establecida por el gobierno. Analizaremos sus comercios y establecimientos, para ver qué lenguas utilizan en sus carteles, promociones y otros objetos visuales, así como las señales de la vía pública.

Paisaje Lingüístico

El lenguaje nos rodea en nuestro día a día, en las señales, en los comercios, en los museos, etc. Mucha gente no da importancia a estos elementos en los que aparece el lenguaje, pero la realidad es que puede haber intenciones o un gran proceso de planificación detrás de estos. El paisaje lingüístico de una ciudad o de una calle en concreto puede reflejar la realidad lingüística de esa zona o dirigirse a una comunidad en concreto. El estudio del paisaje lingüístico es, por lo tanto, el estudio de las lenguas en un contexto social y está directamente relacionado con el multilingüismo.

Contextualización

Barcelona es la capital de la provincia de Barcelona, de la comarca del Barcelonés y de Cataluña. Según el Instituto de Estadística de Cataluña, Barcelona tiene una superficie de 101,9 km²y cuenta con más de un millón y medio de habitantes, encabezando de esta manera la segunda posición de ciudades más pobladas de España y la décima de la Unión Europea. De la cifra total de habitantes, casi 361.000 son extranjeros empadronados.

Los distritos que acogen a más extranjeros son el Eixample, Ciutat Vella, Sant Martí y Sants-Montjuïc.

Ilustración 1: Población extranjera por distrito. Fuente: IDESCAT.

Ciutat Vella es la zona donde se hace más notoria la cantidad de extranjeros de la ciudad, ya que ahí se concentran los comercios y los servicios culturales más importantes. Es en esta parte de la ciudad donde se encuentra nuestro lugar de estudio, Plaza Cataluña, el núcleo de actividad consumista de la ciudad. Respecto a las nacionalidades, las más importantes son la italiana, la china, la paquistaní, la francesa y la marroquí.

Ilustración 2: Población extranjera por país de origen. Fuente: IDESCAT.

Centrándonos en el apartado lingüístico, la lengua propia de Cataluña es el catalán, la cual comparte oficialidad con el castellano, la lengua oficial del estado. Son estas dos lenguas, por lo tanto, las más habladas en la comunidad autónoma y en Barcelona. Sin embargo, teniendo en cuenta los datos anteriores, podemos entender que no son las únicas lenguas habladas en la ciudad. Recuperando los datos anteriores, podemos establecer que las lenguas extranjeras más habladas son el inglés, el italiano y el árabe, destacando principalmente el inglés, que actúa como lengua franca entre extranjeros de otras partes del mundo.

Según la Ley 1/1998 de política lingüística de Cataluña, el artículo 32.3 establece que la señalización y los carteles de información de carácter fijo de los establecimientos abiertos al público tienen que ser redactados, al menos, en catalán. En cuanto a los rótulos, deben estar al menos en catalán aquellos que pertenezcan a empresas que mantienen un convenio con la Generalitat, según el artículo 33 de la misma ley. El motivo de esta ley es la preservación y promulgación del catalán por parte de los organismos y los establecimientos públicos catalanes para proteger los derechos lingüísticos de sus usuarios ante la presencia de otras lenguas importantes.

Metodología

Para realizar la investigación, decidimos hacer observaciones de los textos escritos en establecimientos comerciales y de hostelería de la zona, concretamente de los carteles que se encuentran en los escaparates y los que son visibles desde el exterior de los establecimientos. La investigación tuvo lugar el día 12 de enero del 2021. Hicimos fotografías de los carteles que encontramos para poder analizar correctamente el paisaje lingüístico elegido y de esta manera poder explicarlo mejor. Como Plaza Cataluña es una zona bastante amplia, decidimos limitar la investigación al siguiente recorrido:

Ilustración 3: Recorrido.

Resultados

El resultado de nuestra investigación indica que los establecimientos de Plaza Cataluña utilizan, mayoritariamente, el catalán y el castellano en sus carteles. Solamente encontramos el inglés en algunos nombres de comercios y para indicar rebajas, promociones especiales o conceptos generales como veggie en un cartel de Taco Bell.

Ilustración 4: Veggie.

Ilustración 5: Sales.

En general, podemos ver que la legislación lingüística vigente en Cataluña, ya mencionada anteriormente, se cumple de manera correcta en la mayoría de los establecimientos. Podemos encontrar comercios con carteles únicamente en catalán y otros que utilizan tanto el catalán como el castellano. Solamente en el caso del menú de un restaurante no aparece el catalán.

Ilustración 6: Señal de tráfico.

Ilustración 7: Información en catalán.

Ilustración 8: Apple, catalán y castellano.

Ilustración 9: Apple. Catalán.

También se puede comprobar que el inglés no tiene mucha fuerza, teniendo en cuenta que se trata de una de las zonas con más extranjeros de Barcelona. Además, la presencia de otras lenguas extranjeras es nula, por lo cual el paisaje lingüístico no cumple con la situación lingüística en la que se encuentra la zona.

Limitaciones

Cabe destacar que algunos de los comercios y restaurantes se encontraban cerrados debido a las restricciones impuestas por el Gobierno para contener el virus de la COVID-19. Por lo tanto, algunos establecimientos no pudieron ser observados. Sería interesante volver a realizar la observación una vez todos los comercios puedan abrir con un horario y una situación normal. Barcelona es una ciudad que acoge a millones de turistas durante el año y eso también puede influir en el paisaje lingüístico. Cabe la posibilidad de que, en situaciones normales, el inglés tenga más presencia como lengua franca.

Conclusión

Aunque Plaza Cataluña sea la zona con más tránsito de extranjeros de Cataluña, hemos podido observar que el papel del inglés o de otras lenguas no tiene mucha representación en los establecimientos. Aunque las lenguas extranjeras no se vean representadas en los comercios, la realidad plurilingüe de Barcelona existe, pero se reserva para los ámbitos familiares y orales. Por lo tanto, no tienen un papel destacable en el ámbito público, por lo menos, en el ámbito de esta investigación.

A veces, en un mismo establecimiento, no se sigue un patrón para el uso de una lengua u otra, como hemos podido observar en el ejemplo de Apple, donde una vez se utiliza tanto el catalán como el castellano en un mismo cartel, y otra vez únicamente en catalán. Creemos que la ley da prioridad al catalán para mantener vivo el uso de la lengua propia, ya que se va perdiendo cada vez más. Por eso, el catalán es la lengua más representada.

Referencias

Gorter, Durk (2006) Introduction: The Study of the Linguistic Landscape as a New Approach to Multilingualism, International Journal of Multilingualism, 3:1, 1-6, DOI: 10.1080/14790710608668382

Ley 1/1998, de 7 de enero, de Política Lingüística. Boletín Oficial del Estado, 36, de 11 de febrero de 1998, 4809 a 4818. Recuperado de: https://www.boe.es/eli/es-ct/l/1998/01/07/1/dof/spa/pdf

---

Linguistic landscapes have traditionally studied the presentation of multilingualism in a public space. It provides insight into the relationship between the physical landscape – the signage – and the identity of an area (Ben-Rafael et al., 2006). In this project, I use the foundations of Linguistic Landscaping to study the connections between spirituality, language, and public space.

Glastonbury is a fascinating location to explore these connections. The physical landscape of Glastonbury – including the Tor, Chalice Well, and Abbey – is thought to be deeply connected to its spiritual landscape (Bowman, 2005). I focus on the representation of spirituality in Glastonbury Experience Courtyard, which, based upon sources such as Greenwood et al. (2008), seems to be deeply connected to various branches of Paganism.

Glastonbury, Spirituality, and Paganism

Social theory has often overlooked religious studies. However, religious movements have complex and fascinating relationships with public space and communities. They may transform set physical spaces into ‘identity spaces’, constructing non-normative beliefs within existing societal structures (Beckford, 2009).

Glastonbury is a centre for Paganism, alongside over 70 other religions and spiritualities (Unity Through Diversity, 2018). Paganism is a diverse and pluralistic tradition. It can represent different things to different people, and encompasses a variety of related beliefs. Pagan traditions may include a focus on nature, and unity between humanity and nature. It may include Goddess spirituality, resistance against societal binarism (good/evil), and developing a ‘higher consciousness’ (Greenwood et al., 2008, p.187).

Glastonbury’s landscape has, in fact, been described as an ‘active participant’ in its spirituality (Bowman, 2005, p.181). For example, Glastonbury is home to the first official Goddess Temple. It was potentially the site of a Druid University, and is rumoured to be the resting place of King Arthur, a Pagan and Christian figure. My area of study, the Glastonbury Experience Courtyard, is the birthplace of Glastonbury Trust, set up to advance education and religion (Unity Through Diversity, 2018).

Methodology

I collected a sample of 23 commercial signs in Glastonbury Experience Courtyard.

I coded the data for themes, and observed the quantitative occurrence of each theme, alongside how often the themes appeared together. This complemented the qualitative analysis of the construction of signs, based upon Kress and van Leeuwen’s (2021) Reading Images: The Grammar of Visual Design.

I also conducted a semi-structured interview with the Avalon Pioneer Minister, to compare the interviewee’s perception of religion in Glastonbury with my findings.

Findings and Discussion

Four themes emerged from the data: Healing and Transformation, Goddess Spirituality, Nature, and Esotericism. The most frequently occurring theme was Healing and Transformation. The Healing theme occurs alongside explicit mention of Shamanism 25% of the time, whilst also occurring alongside Goddess and Earth spirituality; all of which are often thought to be related to Pagan beliefs (Greenwood et al., 2008).

Glastonbury Experience Courtyard could be considered a spiritual identity space (Beckford, 2009), marked with its purpose of Healing and Transformation. The purpose of healing is characteristic of modern religious movements, where personal growth and enlightenment are positioned as attainable, particularly in movements related to New Age spirituality (Beckford, 2009) – with which Glastonbury has strong connections (Bowman, 2005).

Furthermore, 58% of Healing themes occur alongside Esotericism. As Greenwood et al. (2008) suggest, perhaps this connects spiritual transformation to eventual ‘higher consciousness’ and deeper knowledge. This representation is attested in the Avalon Pioneer Minister’s suggestion that Glastonbury is a ‘thin place, where the spiritual realm and the real realm maybe meet’.

The idea that the Healing identity space results in esotericism is similarly prominent in the qualitative analysis of the Courtyard Entrance sign.

Kress and van Leeuwen (2021) suggests that movement across a sign constructs a visual metaphor of time. Glastonbury Courtyard’s entrance sign reflects a movement through ‘Transformation’ to ‘Inspiration’, where ‘Inspiration’ is positioned as the ‘crucial’ new state. The entrance sign to the Courtyard not only represents transformation, but is embodied within the public space: one has to physically move beneath the sign to reach the identity space.

Along the vertical axis, the natural landscape is positioned as the higher power, in relation to potential ‘Transformation’. Nature, unlike the other themes, never occurs alone. This could reflect the idea that the Courtyard is resisting the traditional dualism of human nature and nature, in order to ‘develop a natural way of living in harmony with yourself, with the Moon, with her Nature…’, which will, in turn, exemplify its ‘healing powers’. This resistance to dualism is not only characteristic of some Pagan traditions (Greenwood et al., 2008), but increasingly characteristic of new religious movements – where all meaning is ‘rooted in our physicality’ (Beckford, 2009, p.207).

Furthermore, there is a strong connection between Goddess Spirituality and Nature. 62.5% of Goddess themes co-occur with Nature, often describing the reclamation of natural space to bring ‘Goddess Alive in Her world’. This can be seen in the signs below.

The vertical construction of signage reflects a movement upwards towards ‘ideal reality’ (Kress and van Leeuwen, 2021). In sign 1, the ideal reality is ‘bringing Goddess Alive’, and the current reality – and thus means for transformation - is represented as the physical Goddess Temple, ‘loving artists, designers…’. In sign 2, there are 27 times more female names/titles than male. As the Avalon Pioneer Minister stated, Pagan beliefs often focus on ‘rebalancing the male-female’; in this case, both spatially and linguistically.

Conclusion

As Bowman (2005) suggested, the physical landscape is an ‘active participant’ in Glastonbury’s spirituality – and seemingly the linguistic landscape is too. This project demonstrates that public space and religious expression can have an inherently linguistic relationship. Glastonbury Courtyard uses language and its spatial positioning to construct a spiritual identity space; a site of transformation, and movement towards ‘higher consciousness’. Many of the beliefs seem to relate to various Pagan traditions. There is a focus on deconstructing binarism, particularly in relation to human nature and nature, and ‘rebalancing the male-female’. The themes are interconnected, which establishes the traditional ‘inward solidarity’ that often characterises alternative spiritual movements (Beckford, 2009). Evidently, the connection between Linguistic Landscaping and religious movements could provide further insight into the construction of identity in public space.

References

Beckford, J. (2009). Social Theory and Religion. Cambridge: Cambridge University Press.

Ben-Rafael, E., Shohamy, E., Amara Hasan, M., Trumper-Hecht, N. (2008). “Linguistic Landscape as a Symbolic Construction of Public Space: The Case of Israel”. International Journal of Multilingualism, 3(1), p.7–30.

Bowman, M. (2005). “Ancient Avalon, New Jerusalem, Heart Chakra of Planet Earth: the Local and the Global in Glastonbury”. Numen, 52(1), p.157–190.

Greenwood, S., Harvey, G., Simes, A., & Nye, M. (2008). “Current research of paganism and witchcraft in Britain”. Journal of Contemporary Religion, 10(2), 185–192.

Kress, G., & van Leeuwen, T. (2021). Reading Images: The Grammar of Visual Design (3^rd Ed.). London: Routledge.

Unity Through Diversity. (2018). Faiths and Paths in Glastonbury: Christianity. https://www.unitythroughdiversity.org/christianity.html

Unity Through Diversity. (2018). The Glastonbury Experience. https://www.unitythroughdiversity.org/glastonbury-experience-courtyard.html